#3 Jag har lätt för att engagera mig

Rubriken är egentligen lite för milt uttryckt. "Jag blir lätt besatt" skulle nog egentligen passa bättre, fast det klingar inte riktigt lika positivt. De saker jag blir besatt av är till exempel fiktiva karaktärer, kändisar, böcker och filmer. Den största manin jag haft gällde Johnny Depp. Jag ville tatuera in en trea på handen, en likadan som han hade. Jag blir helt olidlig när jag hittat ett nytt intresse. Jag kan koppla allt jag ser, hör eller känner till vad det än är som upptar min hjärna för tillfället. Jag har fått många att hata filmer de aldrig sett bara genom tjat. Vissa manier varar bara några dagar, som min senaste som gällde boken/filmen Maurice (våga inte kolla trailern, den är jättedålig). Andra varar till och från under några år. Johnny Depp var konstant i nästan exakt 12 månader. Jag lade ner tusentals kronor på filmer. Jag lade ner ännu fler timmar på att se dem, om och om igen, på att sy om mina kläder för att de skulle likna hans, göra musikvideos med klipp och bilder som innehöll honom. Detta är mer än nörderi, mina vänner. Och jag älskar det.



#2 Jag är positiv

"Måste du vara så jädrans positiv?!"

Den vanligaste negativa kommentaren jag får. Ja, det måste jag. Jag har faktiskt försökt att sluta. Det går bara inte.
Jag är såklart inte alltid positiv. Men jag har alltid hopp. Jag kan bara inte tro på att det gick såå dåligt på någons muntliga presentation. När något inte går som jag tänkt mig blir jag tacksam för det som trots allt gick bra istället för att bli besviken. Ibland gör jag människor irriterade, när de tycker att jag förminskar deras lidande, inte tycker tillräckligt synd om dem. Men jag hoppas att jag ibland kan sprida lite av mitt hopp och min glädje till andra.

#1 Jag skäms inte


...riktigt lika mycket som jag tror att andra gör. Visst, klart jag tycker det är pinsamt när jag glömmer namnet på min kompis pojkvän. Jag skämdes när en kille i klassen råkade se en video av mig i duschen (Fråga inte varför den videon fanns). Men detta är saker som skett inför människor jag känt. Jag ser ingen som helst anledning att skämmas inför totala främlingar som jag aldrig kommer träffa igen. Därför har jag inga problem med att sjunga, högt, på stan, ha på mig konstiga, pinsamma kläder, uppföra en spontan dans för att tigga pengar till godis, eller varför inte gå hela vägen och sätta mig på gatan med en skylt med texten "Jag vill ha pengar till öl"?
Kanske inget att vara stolt över, enligt vissa. Men det har gett mig många roliga stunder, och faktiskt varit till enorm hjälp många gånger. Och det är en egenskap jag beundrar hos människor, även mig själv.

100110

Det finns bloggar som förändrar saker och ting. Bloggar som är till för att förändra människors liv. Bloggar som får läsarna att bli glada, må bättre.
Inte den här bloggen.
Den är till för att jag ska må bättre.

De allra flesta är övertygade om att ett bra självförtroende är bra att ha. Man måste älska sig själv för att kunna bli älskad, som uttrycket lyder. Nu tror inte jag riktigt på det där, jag råkar älska någon både vilt och djupt, utan att egentligen ens tycka om mig själv särskilt mycket. Det närmaste jag någonsin kommit hat har jag känt mot mig själv. Trots detta finns det människor som påstår att de älskar mig. Minst en av dessa tror jag på. Men om jag nu är älskad måste jag ju ha några positiva kvalitéer. Och detta är min utmaning. Att komma på vad dessa är. Mitt mål är 36,5 saker. Vi får se om jag klarar det. Eller kanske, när jag börjat inse hur bra jag är, att jag rusar förbi av bara farten och hamnar på 3650. Förhoppningsvis kan jag iallafall öka mitt självförtroende en aning. Och kanske inspirera fler att göra samma sak. Om jag skulle råka hjälpa någon har jag ju ännu en sak att gilla med mig själv!

Puss och snusk, over and out.


RSS 2.0