Samma dag (Okej, tekniskt sett är det nästa dag men jag har inte gått och lagt mig och det har inte gått 24 timmar än) som jag vågade gå till skolan halvnaken med huvudet högt, stolt över min kropp och mig själv, får jag en moodswing och inser/tror att jag är tjock, ful och äcklig. Detta borde verkligen inte vara något att vara stolt över och det passar definitivt inte in på denna bloggen. Om det inte var för det att jag strax efter insåg att mina moodswings är en del av mig. Utan dem vore jag inte jag (även om jag föredrar när de swingar uppåt). Och därför älskar jag dem. För jag älskar allt som är en del av mig. Bland de egenskaper jag har som jag nyligen insett att jag gillar finns definitivt 13 som jag ännu inte skrivit om. Tyvärr kommer jag dock aldrig komma till 36,5. Det finns inte en enda sak med mig jag gillar halvhjärtat. Och just därför har jag nått målet med denna bloggen. Det tog ett år och sexton dagar.

Vi får se om förändringen håller längre än till nästa moodswing. Oavsett vilket, så är den här bloggen avslutad nu. Tjingeling!

Jag minns dagen då jag bestämde mig för att Fuck It, vill jag ha de här kläderna på mig tänker jag ha det. Sen dess skojade jag aldrig när jag sa "Du borde ha det där i skolan" när vi klädde ut oss. Det var ganska länge sen nu. Det var alltså länge sedan jag tvekade inför att ha något konstigt. Men idag passerar jag ännu en gräns. Jag tänker gå till skolan i haremsbyxor och en paljettväst. Bara. Paljettvästen är inte stor. Hela min mage kommer vara ute på display, stretchmarks and all. Och jag är okej med det. Så bra självförtroende har jag fått, jag tror till stor del tack vare den här bloggen.

Att det är istid där ute är ett problem, men man får lära sig att prioritera.